Huset Tudor: Henrik VIII AV England, Henrik VII AV England, Elisabet I AV England, Edvard VI AV England, Katarina AV Aragonien
Paperback
Currently unavailable to order
ISBN10: 1231349239
ISBN13: 9781231349236
Publisher: Books Llc Wiki Series
Pages: 80
Weight: 0.35
Height: 0.17 Width: 7.44 Depth: 9.69
Language: Swedish
ISBN13: 9781231349236
Publisher: Books Llc Wiki Series
Pages: 80
Weight: 0.35
Height: 0.17 Width: 7.44 Depth: 9.69
Language: Swedish
Kalla: Wikipedia. Sidor: 78. Kapitlen: Henrik VIII av England, Henrik VII av England, Elisabet I av England, Edvard VI av England, Katarina av Aragonien, Maria I av England, Katarina Howard, Jane Seymour, Jane Grey, Margareta Tudor, Elizabeth av York, Artur, prins av Wales, Maria Tudor, Catherine Grey, Jasper Tudor, 1: e hertig av Bedford, Henrik, hertig av Cornwall, Mary Grey, Owen Tudor, Elisabet Tudor, Edmund Tudor, hertig av Somerset. Utdrag: Elisabet I, fodd den 7 september 1533, dod den 24 mars 1603, var regerande drottning av England och Irland fran den 17 november 1558 fram till sin dod. Hon har bland annat kallats Gloriana, Jungfrudrottningen (The Virgin Queen) och Good Queen Bess. Elisabet var den femte och sista monarken av huset Tudor. Som dotter till Henrik VIII av England och dennes andra hustru Anne Boleyn foddes Elisabet som prinsessa, men da modern avrattades tva och ett halvt ar senare forklarades Elisabet vara illegitim, och forlorade ratten till tronen. Da bade hennes halvbror Edvard och halvsyster Maria avled i fortid och utan barn tilltradde dock Elisabet tronen ar 1558. En av Elisabets forsta atgarder som drottning var att tvinga fram en ny ordning for den engelska statskyrkan, for vilken hon blev overhuvud med titeln Supreme Governor of the Church of England. Denna elisabetanska kyrkoordning har senare utvecklats till dagens Church of England. Det forvantades att Elisabet skulle gifta sig, men det gjorde hon aldrig. En form av kult vaxte fram kring henne och Jungfrudrottningen hyllades i samtidens portratt, teaterstycken och litteratur. Elisabet var forsiktig vad galler utrikespolitiska ataganden, och bara av nodtvang stallde hon sig bakom ett antal ineffektiva och daligt understodda militara kampanjer i Nederlanderna, Frankrike och pa Irland. Segern over den spanska armadan ar 1588 gjorde att hennes namn sedan dess kommit att kopplas samman med vad som populart betraktats som en av de storsta segrarna i den engelska historien. Elisabets r..
